Usch, känns inte som om jag får sova ngt alls. Lukas är sjuk så honom kan jag ju inte direkt klaga på. Men så har jag en så kallad KARL liggandes bredvid mig som snarkar som faaaan, rent ut sagt. Jag vet inte hur många ggr per natt som jag puttar på honom. Funkar väl i sisådär 30 sek, sen börjas det igen. Det roliga är att han inte minns ett skit att jag har skrikit och puttat på honom mitt i natten. jag är förvånad över att han inte har blåmärken efter mina hårda slag.

I söndags kväll gav vi Lukas medicin, efter läkarens inrådan. Det skulle vi aldrig ha gjort. Han blev heeelt överaktiv. Tydligen kan man bli det av den. Han sov ca 40 min på kvällen, sen var han vaken till 23.30. Då fick han lägga sig i vår säng med en flaska välling. 00.30 tror jag att han somna. Men han sov väldigt dåligt, för han vakna till lite lätt varje gång han far snarkade till. Vid 02.30 fick Lukas nog och bara skrek, skrek, skrek & skrek. Jag gick upp med honom, vaggade honom, dansade med honom, gick ut på balkongen m.m. INGET hjälpte. Så jag gav honom en flaska välling och DÅ somnade han i sin säng. Helt otoroligt att han var hungrig när han fick mat 3 timmar tidigare. Han sov väll rätt okej sen coh har gjort det sedan dess. Vi har inte gett honom ngn mer medicin efter de på kvällen. Jag gav honom tidigt tidigt imorse då han börja hosta väldigt. Han fick sitta uppe en stund med mig så det skulle hinna verka. Sen så sov han till 08.00. Han mår väl för övrigt rätt så bra. Han har ingen feber och så iaf. Han hostar rätt så mkt. Och idag så har han haft ont i ena örat, men nu på kvällen så verkar det ha släppt. För i eftermiddags var han öra helt igengrott med var sen nu när jag titta så var det borta. Skönt de. Får hoppas att han slipper en öroninflammation också.

Idag har Carro och Nelia varit här. Jag bjöd på en sallad med kyckling. Jag tyckte det var väldans gott, Carro med tror jag...? Precis innan dom skulle gå så låg Lukas på skötbordet, jag skulle ge honom en alvedon för hans öronvärk. Då kom jag på att dom låg nere i skötväskan, för jag hade med mig dom in till stan igår, ifall att. Så jag springer ner och hämtar dom, upp fort som attan så han inte skulle rulla sig. (Han låg och kuckilura med en kartongbit, han rör sig väldigt sällan ngn stans då.) Carro kommer in och säger att dom ska gå hem, och helt plötsligt hör vi massa dunk och en gråtande Nelia. HON RAMLADE NERFÖR TRAPPEN!!! Hon kom ungefär 5 trappsteg tror jag innan hon stannade eller om Carro fick tag på henne. Jag har nästan aldrig varit så rädd i hela mitt liv (Förutom söndagens händelser då). Efter en kort stunds tröstande av en livärdd mamma Carro så blev hon glad igen. Guuuuud, vad rädd jag blev. Hon är tydligen lite blå nu vid sidan av ena ögat och på sidan av huvudet. Men hon verkar inte har fått ngn hjärnskakning. Jag har då alltså glömt att stänga grinden i all hast när jag skulle hämta Alvedonen. Fyy, riktigt läskigt. Tror jag bad om ursäkt till Carro säkert 5 ggr, kände mig jätte skyldig, även fast det inte var meningen. Nelia ska få en present av mig, en liten förlåtpresent. Måste bara komma på ngt riktigt bra! :)

Nu ska jag g och steka mig i ett solarium. Ska bli så skönt så!

Myser i pappas famn